Framme snart eller?

Nu har jag inte skrivit på ett tag, mest för att jag inte har riktigt känt suget.
Men nu är jag lite sugen faktiskt, nej vänta.
.
.
Så nu är jag tillbaka, vi åker just nu genom bergen i Italien så ursäkta mig om jag är lite disträ.
Vart var vi nu, jo vi var på väg in i Rom. 
När vi reser som vi gör så är det första vi gör när vi kommer fram till ett ställe är att vi bokar sittplatser till nästa ställe.
När vi gjorde detta i Milano så tog det ungefär 1 timma i en välkyld tempel liknande ankomsthall i källarplan,
så ser det inte riktigt ut i Roma.
I Rom ser det mer ut som en utomhus torghandel inomhus. Allting på stationen ser ut som att det skulle kunna går att plocka ner och flyttas på 1 timmes varsel. Men det var i alla fall en skön bris som gick igenom lite då och då.
Men med lite tålamod och is i magen så var inte detta något större problem, resan till Bari bokades till nästa dag.
Men här kunde jag känna för första gången att det kan bli lite svettigt och det man mår bäst av att ta det som det kommer och att man blir nog gladast av att inte ha några förväntningar alls vad det gäller hotell, bara det är rent och fräscht.
Även om vi hade kollat upp ett gäng hotell innan vi kom till Rom så kände vi alla att nu är det inte riktigt läge att springa runt och leka Pricerunner alá apostlahäst. ROM ÄR VARMT.
Vi nöjde oss med Hotell Ferrari, ett helt ok hotell som ligger på 2:a våningen, 1 tvärgata ifrån tågstationen.
98€ för 4 personer i 3 sängar, eller nja, 108€ med ac, eller vänta lite, 110€ eftersom turistskatt.
(Jag börjar ana ett mönster här.)
*Här slutade jag att skriva och beslöt mig för att låta semester vara semester, stängde MacBooken och tittade ut och njöt. Men nu fortsätter vi.*
Nu i backspegeln så tänker jag, "Herregud vilket kostligt rum vi hade i Rom, 8 meter upp till tak och längst upp satt det en 12" tjock tv."
Men när vi fick rummet så var nog AC aggregatet det enda vi tittade på.
Efter en liten andningspaus i våran lilla oas i det mycket varma Rom så tyckte vi att det var dags att se lite av vad Rom har att erbjuda.
Men först. 
Vatten. 
I Rom så är literpriset på vatten ca.2€. Men det är inget man riktigt kan klara sig utan, och i den värmen…
Om det enda som står i vägen mellan dig och en flaska vatten är en snacksalig Italiensk expedit så blir det "SHUT UP, AND TAKE MY MONEY!!"
Mitt ljuvaste minne av Rom är nu och för alltid när familjen Liirus står på Piazza dell Esquilino och mer eller mindre tömmer flaska efter flaska med vatten och man ser hur humöret stiger efter varje klunk och man transformerats ifrån urlakad svettig turist till fräsch Svensk full av nyfikenhet och upptäckarglädje.

Colosseum:
Efter bevattningsprocessen så tänkte vi att vi skulle se Colosseum, så vi satte detta som målet för dagen.
Nu är det så att Familjen Liirus inte riktigt tycker om att planera saker in i detalj, eftersom det har en tendens att förstöra själva upptäckar känslan på semestern, och just den känslan infinner sig just här till 100%.
Vi står alltså 4 kvarter ifrån tågstationen och ska ta oss till Colosseum, hur ska vi hitta dit?
Nu gäller det att sätta in sig i hur kan Cesar ha tänkt.
Hade det varit jag som byggde en arena i den här värmen så skulle jag byggt den längst ner i en backe så att man inte tar ut sig på vägen dit.
Så med inga mer vägbeskrivningar än en känsla av att "gå i nedförsbacke så hittar vi nog" så gav vi oss av igenom både stora trafikerade vägar och små trånga gränder (som också visade sig vara trafikerade) och vips, så var vi framme. Svårare än så var det inte.
Väl framme så fick vi erbjudande om en guidad visning av en väldigt trevlig och vältalig ung Italiensk herre. Men då tittade vi alla på varandra och jag såg att alla tänkte exakt samma sak. "Louvren"
(Jag kanske borde förklara detta. När Familjen Liirus åkte till Paris så gick vi upp och ner på Champs elysees och hamnade till slut på Louvren, men var då så trötta på att gå så det enda vi gjorde på Louvren var att gå på toaletten för att sedan gå ut och äta glass)
Japp, vi höll till våran tradition och gick runt Colosseum, tog lite bilder och började gå tillbaka till hotellet, för nu började det suga lite i magen, så vi började spana efter restauranger.
Det blev pasta till barnen och lamm till dom vuxna.
Värt att notera om restauranger i Rom, om du beställer kött på en restaurang så är detta det enda du får, kanske sås om du har tur.
Ingenting ingår, vill du ha potatis får du beställa det till.
Nåja, live and learn , som dom säger. Men efter denna fadäs så gick vi till nästa restaurang och beställde efterrätt.
För att sedan göra en tidig kväll för att vi skulle upp tidigt nästa dag för att åka till Bari, vilket skulle visa sig vara en tuffare resa än jag väntat mig.

Men det sparar jag till nästa uppdatering.

Oj va tiden går fort när man har kul.

Natt tåget från Hamburg går utmed franska gränsen, såpass nära att om man tittar ut från tågets högra sida så kan man se både baguetter och baskrar.
Om vi säger såhär.
Vi var tillräckligt nära Frankrike för att vi ska få ett sms med Franska telefonavgifter, och det räknar vi som att vi har varit i Frankrike.
Nåväl.

Väl framme i Zürich så köpte vi baguetter (Jag tror att barnen börjar tröttna på baguetter nu) och sånt.(Note to self, Suisse no play around with euros)
Sen hoppade vi på nästa tåg.
Här får jag nog säga att varja tåg har sin charm, sin lilla egna egenskap som gör den lätt att komma ihåg.
Och tåget mellan Zürich och Milano skulle ganska lätt kunna klara sig med en mer spartansk inredning.
Inte för att jag har något emot väldigt bekväma stolar, men på det tåget så finns det helt bevisligen två typer av resenärer:
Pendlarna, dom som åker ofta. Dom känner man igen för att dom ligger och sover.
Och alla andra, som sitter med näsan mot fönstret och tittar på en hyfsat unik utsikt.
Med andra ord så finns det MYCKET att titta på på det tåget.
Schweiz är väldigt vackert med sina alper, dalar och jadefärgade sjöar och vi hade turen att ha vackert väder så att vi såg allting.

När vi började närma oss Milano centrale så kände vi att nu kanske det börjar bli dags att planera vad vi ska göra härnäst.
Detta pga. att vi känner oss själva rätt bra och vi är experter på att planera saker in i minsta detalj bara för att när det väl ska genomföras så hittar vi på något helt annat som visar sig vara mycket roligare än vi planerade.
Det som vi kände var att Milano kan vara ett skönt ställe att stanna på och vila upp sig lite och kolla vad staden har ett erbjuda.
Men först ett litet stopp i biljettluckan för att boka 4 sittplatser till Rom nästa dag.
När vi klev ut från stationen (efter lite mangare) så gick vi till första bästa hotell, inte så mycket för att vi trodde att vi varken skulle få ett rum eller att det skulle vara bra pris, mest för att få lite vägvisning till området med hotellen.
Där skulle vi fått 2st. dubbelrum för ca.150€ st.
No, grazie, arrivederci.
Prego, arrivederci.
Efter att vi lämnade första hotellet med vägbeskrivning så gick vi ca.500 meter till det bästa hotellet.(den heter faktiskt så "The best hotell") Där vi fick ett rum med 4 sängar eget badrum och AC. för 80€.
Detta hotell visade sig vara perfekt för oss, på en lugn gata, rummet låg i eftermiddags skugga så det var svalt redan utan ac.
Vi tog en varm promenad runt staden, shoppade lite kläder, drack lite öl och läsk och sen tillbaka till hotellet med lite snacks och dricka för att somna till lite italiensktalande tecknade filmer.

På morgonen så blev det frukost på hotellet (bättre än vad jag hade väntat mig) med väldigt gott kaffe till.

Efter frukosten så gick vi tillbaka till tågstationen för att kliva på tåget till rom.
Vilket visade sig vara snabbtåget, detta skriver jag medan vi dundrar fram i 300km/h.

Nu är vi framme i Rom om ca. 1 timma. Där har jag kollat upp vilket område som har flest hotell, det kommer säkert att lösa sig till det bästa.
Idag ska vi även försöka boka passage med färjan från Bari till Korfu.

Jepp, då var det dags för årets lilla äventyr.
Familjen Liirus ska ut och tågluffa!

Hitintills har det varit en rätt så ovanlig semester.
Vanligtvis så brukar det börja natten innan avresa med ett evinnerligt vridande och sparkande i lakanen för att pappan i familjen inte kan sova pga. resfeber.
Men så var inte fallet i år.
Jag somnade som en stock direkt efter ett lite oroligt inlägg på fejjan om att tåget minsann går om 7h och 40min.
Haha, helt fantastisk, har aldrig hänt förut.
Kanske lugnet i kroppen kommer när man börjar lämna tonåren bakom sig..

Hursomhelst.

Vi vaknade pigga och utvilade på morgonen, åt en liten frukost, och sen bar det av till Centralstationen med hjälp av Henry som ställde upp och körde oss såpass tidigt. (kl.05:50)
(Tack Henry!)
Väl på centralen så var det hela väldigt odramatiskt, det var inte mer komplicerat än att titta på biljetten, titta på tåget, leta upp våra sittplatser, lägga undan vårat bagage och plantera baksidan på respektive stol.
Och vips, så åker man tåg.
Inger ratt att hålla i, ingen säkerhetsbälteslampa att stirra på för att veta när man kan gå på toaletten och ingen stilla bön att man sitter i samma fordon som sitt bagage.

Det enda egentligen värt att nämna om tåget Göteborg-Köpenhamn var att tågpersonalen som hälsade oss välkomna i högtalarna pratade felfri engelska förutom just ordet cabin-crew, vilket blev på något sätt blev "kabin-crow", vilket omedelbart ledde till att familjen Liirus fnissande bryter ut i idel flaxande och kraxande. (Sånt man får räkna med om man går upp såpass tidigt.)

Väl i Köpenhamn så hade vi en timma att slå ihjäl, men det gick hyfsat fort.
Det enda vi hann med på denna timma var lite lätt proviantering.
Sen var det dags för sträckan Köpenhamn-Hamburg.
Visste ni att tåget körs på Rödby-Puttgarden färjan och man slussas upp på en liten obligatorisk motionsrunda upp i färjan?
Det visste inte vi, men det vi nu. (Ni också eftersom ni läste det precis).

I Hamburg så hade vi 3h innan vårar tåg med sovcupé skulle ta oss till Zürich.
(Nja, närmare 3h och 4min eftersom det var aningens försenat.)
Och där sitter vi nu, minuter innan läggdags, stillastående i Hannover (tåget tar tydligen en liten paus just där)
Och nu går jag också och lägger mig.

Ps. Hoppas vi kommer åt internet snart, för wifi har vi inte sett sedan tåget till Köpenhamn.